Bridgegolf

Klubbens bridgesäsong startade med en trevlig golftävling. Vi spelade ett varv på Viksjös 9-hålsbana som poängbogey med 3 extra slag över slope för 9 hål. Det intressanta var nu att varje startande skulle ”dubbla” ett hål på varje spelare mot det resultat den tävlande ställt upp i förhand. Jag själv som får 3 slag på slopen hade nu prickat in en score på 6 över par. Klarade jag att få 2 poäng eller mer på ett dubblat hål fick jag en poäng extra och om jag inte klarade hålet fick jag ge bort 1 poäng till dubblaren.
Vi var 13 som ställde upp och vann gjorde Carina Paulvong som dels gick på 20 poäng dvs ett över sin hcp, dessutom var det ingen som dubblade hennes enda missade hål 2:an där hon fick 0 poäng. Hon begåvades därför med 12 pluspoäng. Utöver detta gissade hon mer rätt än fel på sina dubblingar. 8 gick in och 4 missade hon. Det blev således ytterligare 4 pluspoäng till slutresultatet 36. Tvåa blev Sten Haglund på 28 (21+3+4) Tredje plats delades av Janne Ljuhs och Lasse Nilsson på 25. Själv blev jag 5:a på 19 (19+6-6). Att det kan gå riktigt illa fick Bernt Åström erfara. Bara 11 poäng på rundan, tappade 10 poäng på dubblingar på hålen 1, 3 och 4, försvarade bara 2 och missade 2 poäng på egna dubblingar vilket gav resultatet (11-8-2) dvs 1 poäng.
I bridgen efteråt vann Lasse N och jag tillsammans med Janne och Britt Ljuhs.
En trevlig golf- och bridgedag var till ända.
Har vi skapat en tradition nu?
Jag kunde glädja mig åt 2 birdies den här dagen på hålen 4 och 6 vilka vanligtvis inte är helt lätta.

Klassträff 59 år

Avgångsklassen från realskolan i Solna 1949 samlades hemma hos Sture Petersson på Stallarholmen den vackra fredagen 19 september. Några av oss tog tåget från Centralen till Läggesta där Sture mötte tillsammans med Gurra Karlsson som tagit sig dit från Visby. Med på tågfärden var Else-Marie, Gunvor, Bosse Forssell, Ola Lagerkvist, Ingemar Reiding och jag. Jag hade gjort ett frågeformulär med frågor om Solna och Mariefred som jag testade de andra på.
Väl framme hos Sture efter en avstickare till Åsa gravfält med skeppsättning bjöd hustru Lena och han på en underbar buffé med filéprovning av älg, hjort och vildsvin, alla djur nedlagda av jägaren Sture. En underbar kantarellsoppa, givitvis plockade i närheten ovh en nässelsoppa inledde måltiden. Förutom en del annat smått och gott som hemmagravad och rökt lax avslutades det hela med en nygjord rabarberpaj. På plats när vi kom fram till Sture hade redan Lennart Polbring anlänt med färdtjänst hela vägen från Tyresö med rullstol och allt.
Vilken härlig dag det blev!
På hemresan var tåget försenat då de kört på en älg, men kunde fortsätta tack vare att den träffats med sidan av tåget och inte frontalkrockat.

H75-serien avslutad

Måndag 15 september avslutades H75-serien i Stockholmsdistriktet. Vi hade fördelen av hemmabana men med ett delvis decimerat lag, Rolle Holmström höftskadad och Börje Ea Lundkvist på väg upp till Umeå och Tärnaby för att hämta sin bil så kunde vi inte avancera utan fick nöja oss med att ligga kvar på en 5:e plats. Själv mådde jag inte riktigt bra och den annalkande förkylningen bröt ut under spelets gång. De närmaste dagarna blev jag sängliggande och fick stryka deltagandet både med goda vänner på Akademiska GK i Roslagen, finalen på årets Sommareclectic och matchen mot Troxhammar på hemmabanan. En golfrunda med Peo på lördagen var helt OK även om förkylningen inte var helt återställd. Nu stundar golf med bridgegänget där speciella regler förekommer. – mer om det en annan dag-. Mer golf blir det också med Oldboysavslutningen som kommer att spelas som en Texas Scramble.

DM H75 på Ingarö

Säga vad man vill om Ingarös skogsbana, men inte är den lättspelad. DM-dagarna var både flaggplaceringarna svåra och greenerna snabba. Efter dag 1 låg jag på delad 1:a plats och dag 2 efter spelade 9 hål (27) var jag fortfarande i ledning med hemmaspelaren Lars-Erik Andersson. En katastrof på det 10:e med en något sned drive och därifrån ett för kort inspel resulterade i vattenbesök och till slut en 8:a i. Då Lars-Erik gjorde par var jag plötsligt 4 slag efter. Möjligheten att jaga ifatt fanns dock. En missad birdie på 11:e och en missad eagle!, som bara blev ett par på 14:e, par 5, där jag låg två på green gjorde att luften gick ur . Jag var som närmast 2 slag efter som till slut blev 5 och en bronsplats på årets DM.
Resultat

Några funderingar kring våra friidrottsstjärnor Klüft och Sanna Kallur som lagt av för säsongen. Är dom inte sponsrade av Idrottsförbundet och en del företag? Är det inte deras plikt att sköta jobbet gentemot svenska folket och de egna sponsorerna? Att inte ställa upp på de avslutande Grand Prix-galorna är divaaktigt, så kan man inte göra på det jobb man har. Det är bara att bita ihop och komma igen. För dom och några andra i toppen är det inte längre någon personlig lek utan en plikt och ett föredöme. Blir det inte lätt att andra som är på väg uppåt kanske också lägger av när småkrämporna kommer?